Under den senaste tiden har jag känt mig väldigt ostrukturerad och stressad. Jag hamnade i en ond cirkel av ouppklarade projekt och en längre och längre att-göra-lista. Jag visste att jag skulle behöva göra någon slags förändring, men jag visste inte vad.
För en vecka sedan ungefär så var jag ute på en härlig långpromenad. Surret i hjärnan tystnade och jag fick tid till att strukturera upp mina tankar. Alhamdulillah. Jag insåg att jag behövde ändra mina prioriteringar och flytta ner saker som är viktiga. men som inte är av högsta prioritet. Jag hämtade min inspiration från vad islam lär mig, alhamdulillah.
Så här tänker jag:
1. Familjen. De är min prio ett. Jag vill se till att min man, mina föräldrar, min farfar, min bror med familj m.fl. har det så bra som möjligt och jag vill träffa dem så mycket som möjligt. De får mig att må bra alhamdulillah.
2. Jobbet/Hemmet. Att hamna efter med uppgifter på jobbet och att inte ha ordning hemma är de saker som stressar mig mest. Innan jag gör NÅGOT annat så vill jag se till så att jag har kontroll över de här två sakerna.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
3. Vänner. Mina vänner är viktiga för mig och jag önskar att jag kunde umgås med dem mer ofta - men jag är ingen rolig person att umgås med om jag tycker på allting som jag borde göra.
4. Träning. Jag har insett att jag inte kan hålla samma tempo med träningen som jag har gjort förut. Det är viktigt, men de andra sakerna måste prioriteras först om jag ska må bra. Jag får försöka bli bättre med vardagsmotionen tills det har lugnat ner sig in shaa Allah.
Religionen är förstås också viktig, men jag tänker att den är grunden som allt står på och det finns med i allt. Allah ser allt och finns med överallt. Ingenting sker utan hans vilja.
Som ni ser så är bloggen ingen prioritet just nu, men det är något som jag tycker är roligt och jag ska in shaa Allah skriva när jag känner att jag har tid :)
Från min härliga promenad
