På eftermiddagen var det dags för föreläsning med Solveig Hägglund. Den handlade om "banal mobbning". Hon menar att det kan kallas för banal mobbning för att det är något som upprepas över tid och är liksom något som har blivit en del av vardagskulturen. Jag tycker att det här är ett väldigt intressant begrepp och det är något som jag själv har reflekterat över. I vissa klasser och på vissa skolor har det blivit norm att kalla varandra saker som egentligen skulle kunna ses som något kränkande, men det har blivit så vanligt så att ingen reagerar på det längre. Fruktansvärt sorgligt! Det finns de som tror att det inte finns någon mobbning hos dem, fast det inte alls är så. Det verkar bara så på ytan, för att det har blivit en del av "systemet".
Solveig pratade också om vad som har hänt med synen på mobbning sedan 80-talet. Dels har det gått från att vara en fråga om skoldisciplin, till något som faktiskt är ett lagbrott. Från moral till juridik. Dels har det gått från ett individperspektiv till ett miljöperspektiv; förut sågs det som att någon blev mobbad för att det var något "fel" med denne men idag ses det som något som är "fel" i miljön som denne befinner sig i. Det kan t.ex. handla om kamratkulturen. Jag tycker att det är en bra utveckling för nu känns det mer som något vi kan göra något åt. Det är också något vi inte kan strunta i och vi måste kämpa för att få bra klimat i skolorna.
Vad har ni för tankar kring mobbning och kränkningar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar